Det första jag naturligtvis kommer att tänka på är valet som hölls i Söndags och resultatet vet vi med 99.9 procents säkerhet! Det är skrämmande hur svenska folket kan rösta in ett främlingsfientligt parti i riksdagen. Detta medför inte bara en enorm rädsa och osäkerhet för alla av invandrarbakgrund i vårt land utan även en osäkerhet och rädsla för oss HBT-personer som jag själv och många med mig! Det är med stor sorg i mitt hjärta jag skriver detta!
Vad vore Sverige utan denna underbara blandning av starka, vackra och lärda människor? I mina ögon vore Sverige trist ocg grått. Jag älskar färg och jag älskar en mix av saker, det är det som gör Sverige till Sverige för mig!
Att skåda SD:s 33 punktlista är som att få en kniv i hjärtat! Det är helt ofattbart att människor har denna uppfattning i dagens Sverige. Självklart har det alltid funnits rasism, men med tanke på hur mycket information vi får om rasism, nazism och främlingsfientlighet och dess negativa inverkan borde svenska folket ha tänkt till innan de röstade in SD i riksdagen.
Jag har varit stolt att bo i Sverige just av den anledningen att vi inte har haft människor med dessa åsikter på ledande positioner som många andra av Europas länder redan haft en tid! Nu har vi också förpestats med denna ideologi och på något sätt tror många svenskar att denna syn ska vara sund för Sverige och det samhälle vi lever i! Tvärt om! Det är verkligen dags att VAKNA nu! Och se SD för vad de egenltigen är, man kan linda in dem i socker men de är och förblir ett rasistiskt parti med förödande åsikter och konsekvenser om de får fäste ytterligare! Detta måste vi nu arbeta på så det inte händer, alla tillsammans som tycker det är viktigt att behålla en mångfald och en öppenhet i detta samhälle, måste stå upp och kämpa mot rasismen för kärlek och öppenhet mot alla människor i detta avlånga land!
Det andra som jag insett är att jag aldrig kommer att förstå mig på människan och hur hon är funtad! Det är bara att gilla det läget och hoppas på positivare saker i en framtid! Vart har sanningens människa tagit vägen?
Jag vill citera delar ur Chers låt "Heart of stone". Just nu känns de orden väldigt träffande!
"Beneath the white fire of the moon.
Love’s wings are broken all too soon.
We never learn. Hurt together, hurt alone.
Don’t you sometimes wish your heart was a heart of stone.
We turn the wheel and break the chain.
Put steel to steel and laugh at pain.
We're dreamers in castles made of sand the road to eden's overgrown.
Don't you sometimes wish your heart was made of stone."
Jättefint skrivet. Ja ibland så önskar man ju just precis det som du skriver, att man hade ett hjärta av sten. Men vid närmare eftertanke så är jag så otroligt glad att det inte är så. :)
SvaraRaderaStor kram och jättebra första inlägg.