Fjärilar!

Några veckor till har förflutit i mitt liv!
Jag har arbetat vidare på Hagaströmsskolan fram till nu, har haft tur att de har behövt vikarie i alla fall sedan jag inte fick jobba i Kristinas klass mer. Trivs ju som fisken i vattnet där och hoppas av hela mitt hjärta på en resurstjänst där, men det lär ju inte hända!

Träningen har jag laft på is sedan Emma åkte iväg till Thailand men hon kommer hem idag så nu i veckan blir det bara att köra igen. Har längtat enormt men har varit för feg för att gå dit utan min kära sparringpartner haha! Nu blir det ändring igen, skönt!

Jag var och hälsade på min kära syster Caroline och hennes pojke Per förra helgen i deras nya lägenhet/radhus. Det var hur mysigt som helst där och med dem. Vi åt god mat och efterrätt, spelade tv-spel, såg film och umgick med Niklas och Mats, var jättekul! Träffade också deras nya katt, Moa. Hon var helt underbar och pälsig!

Under dessa veckor har jag också umgåtts med mina fina vänner en del. Sandra har jag träffat och festat med en hel del. Petra, jag och Hanna tittade på årets första melodifestival igår, det var trevligt, förutom om man bortser från det faktum att startfället sög rejält!
Dessutom har jag kommit fram till att jag vill och ska volontärarbeta så snart jag får råd. Jag vill helst av allt arbeta med vithajar. Det fanns flera naturprojekt att välja mellan, men hoppas att det sen när pengar finns, finns möjlighet att jobba med just det. Älskar de små liven! Det är en dröm jag har haft väldigt länge.
Om jag orkar och om jag kommer på ett sätt att få in pengar, så skulle jag vilja plugga till marinbiolog, alternativ zoolog, så att jag kan arbeta med det jag verkligen brinner för!


I Fredags var jag på världens underbaraste dejt någonsin! Ingen första dejt har varit så rolig och trevlig som den! Jag hoppas det blir mer av den varan, känns relativt positivt i alla fall. Jag har juh dock en tendens att slänga mig in i saker, hoppas för mycket och sedan bli besviken när det inte blir något mer. Den här tjejen/kvinnan är något speciellt dock. Hon är väldigt lik mig och vi har enormt roligt ihop! Fick också en unik komplimang av henne, när vi precis hade satt oss ner på första puben, då säger hon; Vilka jävla stora biceps du har!
Jag hoppas att hon känner likadant, att hon vill ses igen. Blir det inte så så blir det inte så, men ja det kommer kännas! Kan för tillfället inte tänka på något annat eller någon annan. Jag har fjärilar som flyger runt i mitt inre som gör mig illamående, darrig och vimmelkantig. Jag vill bara få veta vart detta ska leda, tålamod är en dygd sägs det. Fan heller!

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Klockan är nu lite innan 23 denna kväll! Jag är för nojig för mitt eget bästa! Det var länge sedan jag funderade så mycket som jag gör just nu. Mariah har verkligen gjort intryck på mig, mer än vad jag först förväntade mig. Eller borde jag ha gjort det? Förväntat mig att det skulle bli så? Jag är juh lite knäpp på så sätt att jag lätt faller. Jag har nog fallit dit, inte helt och fullt, då mer saker ska upptäckas innan dess, men ändå tillräckligt. Bara tänker och analyserar, letar fel och brister i vad som sägs och skrivs, men frågan är om det som skrivs ska få mig att tänka så jävla mycket. Inget i hennes sms eller liknande har förändrats, så varför nojja? Kanske är det för att vi har setts och jag VILL ha mer! Då vill jag veta vad hon tycker, vad hon vill, om hon är intresserad av att ses igen osv. Hon har juh tekniskt sett redan sagt det, då hon skrev i sms:et efter vår dejt att hon hoppas vi ses snart igen. Är inte det tydligt nog? Tydlige inte... Usch jag blir enomrt less på mig själv. Jag bara tänker på allt, mår illa konstant och kan inte äta! Typiskt mig. Varför kan jag inte bara se vad som händer? Go with the flow som alla andra? Det står på hennes status på msn; En dag i taget...Det är något jag borde ha i åtanke! Sluta tänk så jävligt CISSI! Hon skulle inte ens höra av sig om hon ville dissa mig. Varför kan min hjärna inte fatta det! Jag ska alltid analysera sönder saker. Jag behöver terapi! Eller en smäll på käften så jag vaknar igen.

Nu ska jag sluta att skriva och tjata om detta och försöka ha i åtanke; En dag i taget! Den som lever får se! Om inte annat var det en fin erfarenhet och en nice kväll. Dock hoppas jag att det inte var början på slutet.

Natti natt!

"Lets Just breathe" - Pearl Jam