Värsta dagen i skolan någonsin!

Idag vaknade jag med ett leende som de flesta dagar den senaste tiden. Livet kändes fint och jag såg framemot den kommande dagen i skolan med mina elever. Denna vecka vikarierar jag för en lärare som har Musik och NO som sina ämnen och dagen skulle bestå utav tre lektioner, där samma saker skulle göras. Jag hade fått anvisningar om att eleverna skulle spela in ljud i närmiljön på skolan och på skolgården med sina mobiltelefoner. Kändes som en tydlig och bra uppgift för mig, så  hade tankar om att denna dagen skulle bli easy as hell!


Inför den första lektionen skulle jag enbart fråga några lärare på mellanstadiet i vilket klassrum jag kunde vara i då jag hade fått anvisningar om att vara i dessa istället för i musiksalen då eleverna kan vara lite stökiga och inte kan hantera att de inte får hålla på med instrumenten.
Denna enkla fråga till en lärare, eller till de lärarna resulterade i att de verkligen inte tyckte om det jag skulle göra. Eller snarare det lärare jag vikarierar för planerat! De började att tänka ut någon ny plan till mig, för det var juh en förfärlig uppgift jag hade blivit tilldelad ansåg de. De kändes arga och stressade utav detta, vilket inte var mitt fel. Jag skulle istället låta eleverna lyssa till en skiva med höstlåtar och sedan skulle de få skriva ner vad de kom att tänka på medan de lyssande. Jag tänkte att; okej då, låt gå för denna ändring!


Jag skulle hämta in min klass, då jag var väldigt försenad på grund av desa ändringar och krångel med nycklar och efter att ha pratat med skolassistenten och rektorn, som för övrigt tyckte att jag skulle gå efter de anvisningar jag fått från början, elever hade dock tagit sig in i musiksalen som tidigare hade varit låst. Där inne var det kaos, alls spelade på instrumenten och några spelade singstar på PS2. Det tog mig 10 minuter att ens få tyst på dem och få dem att sitta på sina platser. Då var juh lektionen nästan slut!


Efter denna kaosartade lektion, eller snarare intetsägande lektion, gick jag åter till salarna där jag skulle hålla till med de kommande två klasserna. Jag träffade på den lärare som hade givit mig den nya uppgiften. Hon sade att hon nu skulle göra den uppgiften med eleverna då jag inte hunnit med det och lät inte så glad. Hon hade väl fått reda på att jag pratat lite med skolassistenten om att jag inte ville göra uppgiften. Vilket jag inte ens hade sagt att jag inte ville, utan jag kände mig bara klämd mellan alla parter och åsikter, vilket jag sade till henne. Kände mig väldigt ledsen efter hennes kommentar om att henne uppgift inte dög, eller att hon trodde att jag inte ville göra den så slutade med att jag inte kunde hålla tillbaka tårarna när jag gick upp på högstadielärarnas arbetsrum.


En lärare där undrade vad som hänt och jag grät ännu mer, aldrig har jag väl mått så dåligt av något eller känt mig så usel på läraryrket. Men till saken hör juh att jag bara skulle följa mina anvisningar jag fått. Har andra lärare problem med det ska de ju ta upp det med den ordinare och inte ge mig skit för det! Jag berättade iaf vad som hänt och sedan var det hög tid att ha de kommande lektionerna med mina elever så jag gick gråtande ner till mellanstadiet igen och torkade mina tårar i farten!


Lektionerna gick dock bra och jag gjorde min orginaluppgift! Så dagen slutade bra men ändå tänker jag nu på hur de andra lärarna ser mig om deras bild av mig blivit skadad! Men som sagt inte mitt fel. Igår sade min gamla SO-lärare sen högstadiet, som jobbar där nu, att jag har ett gott rykte på skolan och nu känns det som att denna dag eller anvisningarna angående allt, har förstört det!


Resten av dagen har varit fin, har pratat med goda vänner på telefon och just nu sitter jag och tar det lugnt vid datorn och jag har även planerat morgondagens genomgång av fotosyntesen och cellandning som jag ska ha på NO:n i åk 7. Känns fint! Får hoppas att morgondagen går smidigare! Men hursomhelst är det helg sen och då kan jag skita i allt om så fallet skulle vara!

"Lycka är att kunna le genom tårar när du gråter"